fredag, december 16, 2005

Vilsna politiker (s o fp) om kriminalitet

Hallå alla arbetslösa och bidragstagare! Har ni lyssnat på statsrådet Jens Orback (s) eller justitieutskottets ordförande Johan Pehrson (fp)? Gör det och inse att de båda utnämner er till potentiella brottslingar!

Angående BRÅ:s rapport om förekomsten av brottslighet speciellt bland invandrare säger Orback att rapporten inte tagit tillräcklig hänsyn till hur många som tagit emot socialbidrag. Men han menar ändå att rapporten bekräftar att kriminalitet hör ihop med klassklyftor och utanförskap. Han nämner arbetsmarknadspolitiska åtgärder som ett sätt att minska brottsligheten.

Pehrson (fp) låter som en kopia: Brist på arbete och socialt utanförskap bidrar till kriminaliteten. Allt detta enligt Svenska Dagbladet idag den 16 december 2005.

Det skulle vara intressant att se statistik över dessa samband. Såvitt jag vet finns det inga empiriska bevis för dessa herrars uttalanden (om de nu är rätt citerade). Det är uttalanden som härstammar från ryggmärgen.


Vad de utgår ifrån är gamla uttjänta teorier om situationsbetingade eller strukturella orsaker till brott och om förnekande av individuella skillnader. De frågar sig inte ''Vad är brott?'' utan ''Vad är orsakerna till brott?''. På så sätt blir brott definierat av sina orsaker. Bakgrundtesen för detta resonemang är att om människor är naturligt sociala så kan inte egenintresset antas som ett generellt motiv för deras kriminella framfart. I stället måste motivet för brott vara skapat av onaturliga omständigheter. Motivet måste vara producerat av någon ''motsägelse'', ''åtskiljande'' eller annan ''abnormitet'' i samhället.

Teorin bygger a priori på att en ''oberoende variabel'' är den huvudsakliga orsaken till brott, dvs något utanför individen.

I stället borde de båda herrarna ha funderat över begreppet brottsbenägenhet. I själva verket är det människor, som inte tränats i inre självkontroll, de som inte fått ett felaktigt beteende korrigerat, som har benägenhet att begå brott. Inte så att alla med låg inre kontroll begår brott, men denna faktor utgör så att säga disponibilitet för brottslighet. Hög självkontroll åstadkoms bara genom internaliseringen, dvs genom uppfostran och vägledning, framförallt under de tidiga åren.

När kortsiktiga önskningar kommer i konflikt med långvariga intressen, är det de som saknar självkontroll som agerar utifrån ögonblickets önskan, medan de med högre självkontroll styrs av de restriktioner som agerandets konsekvenser medför för familj, vänner och lagen. Det kriminella agerandet styrs alltså främst av kortsiktigt nöje (egocentrerat) och bara i andra hand av hotet om långvarig bestraffning.

Sluta alltså upp med att utnämna fattiga och arbetslösa till potentiella brottslingar! Det är lika idiotiskt som att påstå att alla män är potentiella våldtäktsbrottslingar. Brottsbenägenhet är individrelaterad och inte grupprelaterad; vare sig till t ex arbetslösa, bidragstagare eller invandrare.