torsdag, februari 20, 2014

Att se möjligheterna



Jättar är inte vad vi tror att de är. Samma egenskaper som ser ut att ge dem styrka ger ofta upphov till stor svaghet.



Orden kommer från den Skavlan-aktuelle Malcolm Gladwell i boken David och Goliat. I den granskar han företeelser där vi ställs inför mäktiga motståndare av skilda slag, t ex arméer, funktionshinder, motgångar, förtryck m.m. Det kan förstås även vara politiska motståndare eller medtävlare.

I grunden handlar boken om strategi. I korsord brukar ordet strategi användas som synonym till taktik. Men det är egentligen fel. Strategi är en fråga om att välja taktik beroende på vad situationen kräver. Ofta har vi inte en fungerande strategi därför att vi fokuserar på svårigheterna i stället för på möjligheterna. Vi låter oss skrämmas av Goliat, när vi borde insett att han var ett tacksamt mål bl.a. på grund av sin tunga och klumpiga utrustning.

Gladwell är också intressant när han försöker analysera fördelar och nackdelar i strategin. Och det har effekter på den praktiska politiken. T.ex. kan man fråga sig att om man har en miljon kronor blir man då lyckligare om man får ytterligare en miljon kronor? För ca 45 år sedan läste jag nationalekonomi och fick då lära mig lagen om avtagande gränsnytta (nu säger man nog marginalnytta). Om man får ett äpple kan det vara välsmakande och kanske också det andra men sedan avtar intresset snabbt att äta äpplen. Gränsnyttan avtar. Och man blir nog inte lyckligare av den andra miljonen.

Detta förhållande kan beskrivas i en inverterad U-kurva (dvs. i ett upp-och-nervänt U). Gladwell menar att vi lever i en U-formad värld (fast upp och ner). Men i det praktiska livet – även det politiska – glömmer vi gärna bort sådana enkla fakta. Mer av samma medicin ger inte alltid mer botande effekt. Kanske det till och med har motsatt effekt.

Tydliga sådan inverterade U-effekter finns på det politiska området. Ett par analyseras av Gladwell. Det är de generella påståendena att göra klasserna mindre är bra för undervisningen eller att hårdare straff minskar brottsligheten. Som allmängiltiga påståenden har de inget stöd i verkligheten. Det är förstås klart att klasser inte kan vara hur stora som helst eller hur små som helst, det finns förstås intervall som kan vara optimala, men det visar sig att lärarkvaliteten är av mycket större betydelse. Likadant har förstås straff betydelse upp till en viss nivå.

Sådana intressanta samband borde erinra oss om vad vår förste partiledare Birger Ekstedt brukade säga: det gäller att se i det som synes ske…

(Ovanstående är en ledarkrönika i Kristdemokraten vecka 8)