torsdag, oktober 16, 2014

Ta tag i idépolitiken!


Ledarkrönika i Kristdemokraten 2014 nr 42:


För många, många år sedan ställde jag ut en prognos att när Kristdemokraterna väl etablerade sig på riksplanet skulle partiet alltid vara störst just i riksdagsvalen jämfört med de lokala valen. Detta var långt före riksdagstiden. Tanken bakom detta vara att idépolitiken är partiets signum och det borde vara främst detta man uppmärksammar i de rikspoliitiska valen. Jag tog i sammanhanget Centerpartiet som ett motexempel som då hade en stor lokal förankring men inte alltid lyckades så bra i riksdagsvalen.

Min tes har egentligen bekräftats sedan 1985 vad gäller Kristdemokraterna. Inga våldsamma skillnader, bortsett från 1998, men tesen har stämt. Utom just i år, 2014. Inte heller här är det våldsamma skillnader, men faktiskt är det så att partiet gick allra bäst i landstingsvalet.

Kanske, kanske finns det anledning att fundera lite utifrån min grundläggande tes om att partiets signum är idépolitiken. Och det kan knappast ha undgått någon att partiet inte lyckades profilera sig idépolitiskt i det nu genomförda valet. Egentligen inte så konstigt eftersom partiets företrädare har fått lägga ner väldigt mycket energi på att förklara och försvara Alliansens politik. Då blir det inte så mycket tid över till den egna politiken, framförallt inte idépolitiken.

Det är svårt att sitta i en koalitionsregering med allt kompromissande att tydligt profilera det egna partiets grundläggande syn. Det är faktiskt svårt för alla koalitionspartners. Det kommer partierna i den nuvarande regeringen att få erfara.

Nu är det här historia. Men ibland kan det vara bra att blicka bakåt för att ta avstamp för framtiden. Jag tror att den kristdemokratiska idépolitiken har sprängkraft och utgör en stabil grund för kommande valframgångar. Då får man inte låta defaitismen och missmodet få fritt spelrum. Vi som varit med lite längre kommer väl ihåg situationen 1987. Efter den misslyckade samverkan med Centerpartiet och de otroligt låga opinionssiffrorna var det flera som i det läget funderade på att lägga ner partiet. Tur var väl att vi inte gjorde det. Deppigt värre var det också efter 1994 års val, men det förbyttes i segerrus 1998. Nu tror jag att det gäller att ta tag i den ideologiska skolningen och att utveckla idépolitiken. Våra idéer tillhör framtiden!

Därför några visdomsord ur Dag Hammarskjölds Vägmärken:

”Det är när morgonglansen bytts i middagströtthet, när benmusklerna skälva vid anspänningen, vägen tycks oändlig och plötsligt ingenting vill gå riktigt som du önskar – det är då du inte får tveka.”