måndag, januari 03, 2005

Det gemensamma bästa

Särintresse och dess motsats - det gemensamma bästa - är föremål för DN-kulturs Ola Larsmo i dagens DN. Han skriver: "Det är där ordet 'särintresse' gör ont. Den som använder det utan att definiera dess motsats är helt enkelt en demagog med ljusskygga avsikter. Ingen bör längre få använda det utan att tala om vad man menar med 'samintresse'. Finge jag önska mig något av 2005 skulle det vara en ordentlig katalog från debattsoffornas djup hur detta Samintresse ser ut - det Sam-hälle som håller oss samman."

Det är intressanta frågeställningar - även om djupet i hans artikel även den har brister. Larsmo försöker hitta definitionen men har svårt, möjligen för att det i svensk litteratur inte finns mycket skrivit om samintresset eller det gemensamma bästa. Men det här området finns invävt i den kristdemokratiska idéutvecklingen. I antologin Det gemensamma bästa som det kristdemokratiska idéinstitutet Civitas gett ut (2002) finns diskussioner kring de här frågorna.

I ett av kapitel i boken skriver Mattias J Fröding/Rose-Marie Frebran följande:

"Samhällsgemenskapen är den överordnade gemenskap som utgörs av alla de komplementära gemenskaper som samhället består av. I det goda samhället är det av betydelse att alla olika typer av gemenskaper vid sidan av sina egna mål även har samhällsgemenskapens väl för ögonen, det vill säga det gemensamma bästa. Enligt kristdemokratisk syn utvecklas den enskilda människan i gemenskap men inte på bekostnad av andra. Det gemensamma bästa är därför ingenting som står i vägen för det enskilda bästa.

Samhällsgemenskapen hålls samman av de grundläggande ömsesidiga rättigheter och skyldigheter som ligger till grund för det som i den kristdemokratiska traditionen omnämns som solidaritetsprincipen. Den kristdemokratiska visionen är ett samhälle som också i praktiken knyts samman av dessa etiska band. För att uppnå detta förutsätts dock medborgare med social ansvarskänsla, personligt engagemang och inlevelseförmåga i med människors situation, kort sagt människor som odlar sina dygder.

Arbetet för samhällsgemenskap är en strävan bort från ett segregerat samhälle där människor lever i åtskilda världar och en strävan mot ett samhälle som överbrygger klyftor och motsättningar mellan unga och gamla, mellan kvinnor och män, mellan lågutbildade och högutbildade, mellan arbetstagare och arbetsgivare och mellan infödda svenskar och nya svenskar.

Denna gemenskapssyn skiljer sig från marxistiskt eller socialistiskt grupptänkande på ett principiellt och avgörande sätt. Utgångspunkten är inte att motsättningar och konflikter är ofrånkomliga utan att strävan mot en levande samhällsgemenskap är en framkomlig väg."



1 kommentar:

Bill Portland sa...

Min kommenar till detta inlägg:

Är religionen liberal?